Fru Lindström Orerar

Min mamma vet att jag inte är vem som helst.
Jag har aldrig velat vara vem som helst eller någon annan än mig själv, det är egentligen allt jag begärt av livet.
Friheten att få vara mig själv och att få uttrycka det.

Jag har valt ett yrke som:
har uniform, de flesta ser likadana ut
det är olämpligt att ha långa naglar
det är olämpligt att ha nagellack
det är olämpligt med diglande smycken, ringar, armband och armbandsur

Detta åtgärdar jag genom att:
färga håret
ha läppstift i många nyanser
ha fåniga hårattiraljer i roliga färger
ha roliga knappar med udda budskap på min uniform och väska
samla nagellack som en dåre och använda dem flitigt när jag inte är på praktik och innan jag går ut i det anti-septiska arbetslivet
ha knallgröna inneskor

Jag gillar inte heller udda saker bara för att vara annorlunda.
Jag gillar udda saker för att de tilltalar mig på andra plan.

Idag sökte jag som en tok efter en ryggsäck.
Ryggsäckar är helt klart underskattade och jag förbaskar mig själv för att jag inte tog med mig ryggsäck.

Anyway, jag gick på stan och letade efter nämnda ryggsäck.
Till slut gick jag in på bikupan.
Fann en ryggsäck.
En granne till ryggsäcken var en axelremsväska som påminde lite om en bowlingväska.

Den var så ful att jag föll som klubbad själlös mus.
Det var kärlek vid första ögonkastet.

Och det var en ensamstående väska med två barn också.
Klart att jag måste ta hand om henne, hon kunde ju inte hänga där och vara ledsen över att ensam ha vårdnaden om dessa små sötnosar och utan inkomst.

Det är min ursäkt i alla fall.

För 4 gulddubloner fick jag en ensamstående mamma, en tonårspojke och en liten ettagluttare.
Gud så mysigt vi kommer att ha det ihop, en riktigt liten kärnfamilj med lesbiska undertoner, i lilla lilla skit-sollefteå.

Visst är de fula små fattiglappar? Som om jag haft en tidsmaskin, sträckt mig in i 70-talet, knockat en fashionista och stulit hennes väskor.
Muhahahahahahahahahaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaaahaaaaaaaa!

Som grädde på moset fick man 5 gratis böcker när man handlade där.
Jag valde 2 bara. En om fronsoldater i andra världskriget, den ska pappa få. Men säg inget till honom, det är en överraskning.

Och se så fint de passar till min hatt!
Dessa kommer följa mig mycket länge, mina nya materialistiska kärlekar.
Jag tror att jag ska ändra mitt Vita Arkiv och skriva att jag vill bli begraven med väskorna och hatten. (seriöst, fyll i ert vita arkiv, orka lita på att släktingarna har koll på hur du vill att din begravning ska vara!)